Under vecka V.27-31 har vi lunchstängt i butiken 11.00-12.00

Nödutrymning

 

PLAN- OCH BYGGLAGEN
I gällande utgåva av Plan- och bygglagen finns grundreglerna för utrymning beskrivna. Den praktiska tolkningen hittar man i gällande utgåva av Boverkets Byggregler, men också i gällande utgåva av Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om larm och utrymning.

NÄR BLIR KRAVEN SÄRSKILT ANGELÄGNA?
Reglerna för utrymning är aktuella för alla lokaler där folk vistas mer än tillfälligt. Rena förvaringsutrymmen (t ex vindskontor) undantas. Däremot inte platser som tvättstugor och liknande. Rörelse- och samlingslokaler omfattas alltid av reglerna för utrymning. Det betyder att även äldre sådana lokaler, på grund av nya erfarenheter, kan få ändrade krav vid en brandsyn. För villor och flerfamiljshus aktualiseras kraven främst i samband med ansökan om byggnadslov. T ex vid nyprojektering, om- eller tillbyggnad.

VEM TOLKAR LAGEN?
Även om kraven på utrymningsvägar är enkla och tydliga kan det uppstå tillfällen då ”rimligheten” ifrågasätts. I dessa fall avgör kommunens Räddningstjänst. Det är dess riskbedömning som avgör de krav som ställs. Bedömer lokalägaren Räddningstjänstens direktiv som orimliga ska han besvära sig hos länsstyrelsen. I sista hand avgör kammarrätten. I prejudicerande fall regeringsrätten.

TRE ENKLA RÅD FÖR UTRYMNING
Om en lokal börjar brinna får inte människor bli innestängda. Därför måste det alltid finnas välordnade utrymningsvägar. 1. Det ska alltid finnas två av varandra oberoende möjligheter att snabbt ta sig ut. 2. I gällande utgåva av Boverkets Byggregler anges klart att dörrar i utrymningsvägar ska kunna öppnas inifrån utan nyckel eller redskap. 3.Dörrar till eller i utrymningsvägar från samlingslokaler bör kunna öppnas genom att man enbart trycker på dörren eller öppnar den med ett lättmanövrerat trycke. Anordningen bör medge möjlighet till returpassage.

LIV GÅR FÖRE SAK
Ett problem som då och då dyker upp är att utrymningsdörrar kan bli stående olåsta. Naturligtvis ökar detta risken för oönskat intrång. Anledningen är att utrymningsdörren lätt ska kunna öppnas inifrån av vem som helst. Samtidigt bör den inte automatiskt gå i lås när den väl öppnats. För att slippa oönskade besökare via öppnade utrymningsvägar behövs en enkel larmanordning som indikerar att någon öppnat dörren. En sådan installation är i de flesta fall lätt att ordna genom t ex motorlås, elektriska slutbleck eller indikering via mikrobrytare i det mekaniska låset. I vissa fall uppstår situationen att försäkringsvillkoren kräver godkänd låsenhet på dörr i utrymningsväg. Detta ställs mot brandmyndighetens krav att dörren inifrån ska kunna öppnas utan nyckel enligt kravet i gällande utgåva av Boverkets Byggregler. I det läget går alltid ”liv före sak” och det ges inga undantag av brandmyndigheten från kravet på utrymningssäkerhet.

KONTROLL AV UPPLÅSNING/VÄSENTLIG FUNKTION
Som redan betonats måste utrymningsvägarna alltid vara öppningsbara när allmän verksamhet pågår i lokalen. Det ställer krav på automatiska upplåsnings-kontroller, dvs upplåsning i kombination med annan för driften av ”för anläggningen väsentlig funktion”. Här finns utrymme för stor uppfinningsrikedom. Det finns en rad elektroniska lösningar på problemet. Stämpelur kan sättas ur funktion så länge utrymningsvägarna är låsta. Elektroniken kan kopplas till kassa-centraler, belysning i omklädningsrum osv. Det är dock Räddningstjänsten som alltid ska godkänna den tekniska lösningen.

STRÖMBORTFALL
Är låset beroende av nätström för att kunna öppnas måste det förses med alternativ ”back-up” försörjning vid strömavbrott och vid brand. Denna funktion måste alltid regelbundet kontrolleras. Ett annat sätt är att låset automatiskt öppnas vid strömbortfall.

BRANDSKYDD OCH UTRYMNING I TIO FÖRENKLADE PUNKTER

1. FUNKTION
Branddörrar är inte bara till för att hindra brandens spridning. Deras viktigaste uppgift börjar redan innan det blir riktigt varmt. I det primära utrymningsskedet är nämligen branddörrar viktiga för att inte farliga rökgaser ska spridas. När människor dör vid brand är det sällan av brandskador utan av giftig brandrök. Det gäller i 8-9 fall av 10. Ett par, tre andetag kan räcka för att man ska förlora medvetandet. Därför är det viktigt att brandsektionerande dörrar är täta och stängda vid brand. Då slipper man få ut brandrök i utrymningsvägen. Lika viktigt är att utrymningen kan gå snabbt via effektiva utrymningsvägar och lätt öppningsbara utrymningslås.

2. BRANDCELL
Med brandcell avses en avgränsad del av en byggnad inom vilken en brand under en föreskriven minsta tid kan utvecklas utan att sprida sig till andra delar av byggnaden. Brandcellen ska vara avgränsad från byggnaden i övrigt, genom omslutande väggar och bjälklag eller på annat sätt, så att utrymning av byggnaden tryggas och så att personer i intilliggande brandceller eller byggnader skyddas under föreskriven tid.

3. UPPSTÄLLNING
Dörrar till eller i en utrymningsväg ska vara självstängande, men undantag kan göras för mindre utrymmen som normalt hålls låsta; t ex hissmaskinrum, fläktrum och dörrar till bostads- eller kontorslägenheter. Självstängande dörrar får dock förses med uppställ-ningsanordning om den automatiskt stängs när det förekommer brandgaser i dess närhet.

4. DÖRRIGENHÅLLANDE FUNKTION
Branddörren ska ha tillhållning i stängt läge. I annat fall kan vid brand rökgastrycket pressa upp dörren varpå giftiga gaser sprids till utrymningsvägarna.

5. UTRYMNINGSRIKTNING
Dörrarna till eller i en utrymningsväg ska vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätt identifierbara som utgångar. Inåtgående dörr får endast användas om de är avsedda för: - Ett litet antal personer, t ex dörrar till bostäder eller gästrum på hotell. - Ett måttligt antal personer som kan förväntas ha god lokalkännedom, t ex dörrar till klassrum i skolor. - Mindre lokaler. Andra dörrtyper, t ex roter- eller skjutdörrar är tillåtna, om de ger likvärdig säkerhet vid utrymningen som utåtgående slagdörrar.

6. UTAN NYCKEL ELLER REDSKAP
Dörrar till eller i en utrymningsväg ska vara lätt öppningsbara. Dörrar som endast går att öppna med nyckel är tillåtna, om den betjänar ett litet antal personer som kan förväntas ha tillgång till nyckel. Utrymningsvägar från samlingslokaler bör kunna öppnas genom att man enbart trycker på dörren eller öppnar den med ett lättmanövrerat trycke. Dörrar i utrymningsvägar bör vara försedda med anordningar som medger möjlighet för personer att återvända efter passage.

7. NATTLÅSNING
Nyttjaren av lokalen kan dock förstärka intrångsskyddet med godkänd låsenhet under den tid då människor ej vistas i lokalen. Detta under förutsättning att utrymningssäkerheten är tillgodosedd under övrig tid.

8. FÖR VERKSAMHETEN VÄSENTLIG FUNKTION
Reglas utrymningsvägen med nyckel under tiden då lokalen står oanvänd rekommenderas att låset förses med elektrisk kontroll, kopplat till ”en för verksamheten väsentlig funktion”, t ex belysningen. Genom denna elektriska kontroll försäkrar man sig om att utrymningsdörren verkligen låses upp när lokalen åter används.

9. SERVICE OCH UNDERHÅLL
Dörrar i utrymningsvägar är försedda med många detaljer som utsätts för slitage, t ex gångjärn, låsbeslag och dörrstängare. Dörrblad och karm kan också utsättas för omild behandling genom verksamheten i lokalen (transporter mm). Det är därför viktigt att service/underhåll fortlöpande sköts på ett kontrollerat sätt.

10. ANSVARIG
Det åligger lokalens ägare/innehavare att åtgärda defekter i utrymningsvägarna, bl a lås. Skapa därför rutiner för regelbunden funktionskontroll av dessa dörrar. En typgodkänd branddörr är t ex bara godkänd så länge den är rätt monterad och i fullgott skick.

HÄNVISNING
Kontakta den lokala Räddningstjänsten från fall till fall för att få del av gällande bestämmelser